Växjö Lakers har under SM-slutspelet gjort 50 mål och släppt in 13. 6 gånger har våra två supermålvakter hållit nollan. Laget som från starten av serien 2017-2018 siktat högt och träffat högt. En salig blandning ”skillade” hockeyspelare har tillsammans med ledare, övrig personal, ideella krafter, Lakers Lakejer och övrig publik tagit SM-Guld för andra gången i klubbens historia.

Samma laguppställning som igår mönstrades på isen idag och första perioden i Skellefteå Kraft Arena började ett massivt tryck från Lakers, och Skellefteåspelarna hade stora problem med att freda sitt egna mål, Ortio fick göra några grymma räddningar. Shinnimin bjöd på ett friläge för Jocke Lindström som i hög fart kom ensam mot Andrén, men Andrén räddade och det vände på andra hållet där Dennis Rasmussen hade en klingande ramträff. En intensiv inledning från båda lagen och 04:54 hakade Peter Andersson ihop med Tim Söderlund och höll fast i honom lite för länge, ett tilltag som domaren bestraffade med två minuters utvisning för Andersson. Boxplay för Lakers och Skellefteå radade upp flera vassa chanser som testade Andrén. VLH blev fulltaligt och genast vände spelet med några vassa anfall mot Ortio. Lakers stängde hemmalagets uppspel och bröt flera gånger. Skellefteå var dock inte sena att lägga in högste växeln framåt när de väl fick ner pucken djupt. Första periodens powerbreak kom i en period av lite lägre tempo. Efter powerbreak så var det mycket studsar och felpass, lägre tempo ett tag men 4-5 minuter efter avbrottet som var vi uppe i intensitet igen, och Skellefteå vaskade fram en hel det chanser, och Andrén hade fullt upp med att freda buren. Lakers hade under denna press svårt att riktigt kontrollera vad som hände på isen. Hemmalaget tryckte på ordentligt och till slut hann inte Rahimi med och drog på sig en utvisning 15:22. Powerplay för Skellefteå som redan hade ett bra övertag på isen. Viktor Andrén gjorde flera insatser och Lakers klarade av boxplay, om än ett ganska svettigt sådant. De sista minuterna av perioden tog VLH tillbaka lite initiativ, och lyfte upp spelet och hade ett jätteläge med endast 9 sekunder kvar av perioden. Efter den möjligheten så lossnade det lite slutspelskänslor där båda lagen fick sätta spelare på botbänken, Eric Martinsson och Erik Djuse fick skrinna av isen. Perioden tog slut och vi hade siffrorna 0-0, skott på mål 12-11, och 1x2 minuter för hemmalaget och 3x2 minuter för VLH.

I början på andra perioden så var det lite mer ytor i spel 4-4, men båda lagen fick in sina spelare igen. Innan tre minuter hade gått hade båda lagen väldigt vassa avslut, och det var riktigt nära att vi hade fått se matchens första mål. Skellefteå tryckte på riktigt ordentligt men Oscar Möller tappade pucken i mittzon och Elias Pettersson fick tag på den och kom loss. I duellen Pettersson Ortio så fintade Elias två gånger innan han kyligt la in pucken bakom en liggande och vilt sprattlande Ortio. Elias gjorde därmed sitt 5:e mål i finalspelet och bröt Skellefteås momentum. 0-1 på tavlan 04:56. Ca en och en halv minut senare hittade Tuomas Kiiskinen Elias Pettersson som åter ställdes mot Ortio i målet, och Elias gjorde det igen. Elias 6:e mål i finalen, hans 10:e i slutspelet och han gick om Axel Holmström och bröderna Sedin med 19 poäng i slutspelet för juniorer. Grattis Vancouver! Målet kom 06:35. Skellefteå deppade inte ihop för det, utan man fortsatte framåt och man hade flera möjligheter, men man hade flera skott som inte träffade mål, eller som täcktes av Lakersspelare. Lakers skulle dock få möjlighet till ytterligare mål 10:57, då Emill Djuse fick åka och sätta sig för en cross-checking på Shinnimin. VLH satte upp ett bra powerplay, och man testade Ortio hårt med flera bra och hårda skott. Hemmalaget klarade sig från baklängesmål efter ett bra genomfört boxplay. Följande spel var väldigt böljande, VLH skapade en del farligheter, liksom hemmalaget. Framförallt våra snabba forwards ställde till problem för Skellefteås backar, och 17:45 så kom en utvisning på Emil Djuse, och det var dags för powerplay för VLH. Snabb pucktransport och mycket folk på mål skapade stora problem för Ortio, och Janne Pesonen får in sitt skott bakom en skymd Ortio, och det blev tyst i hela Skellefteå Kraft Arena, ja så när som på en liten klick orangea fans som tagit sig hela vägen upp till Västerbotten för att heja fram laget med stort hjärta. Tid för pesonen mål var 18:44 och det var det sista av betydelse som hände i mittenperioden som slutade 3-0, skotten 10-15, och utvisningarna 2x2 minuter för Skellefteå och ingen utvisning för VLH.

Den tredje perioden kom igång och de flesta väntade sig en forcering från hemmalaget. Men det var Lakers som tog hand om pucken och redan efter 02:17 så styr Robbert Rosén in ett mål på ett skott från Eric Martinsson och 0-4 kom upp på jumbotronen, samtidigt som luften gick ur hemmalaget. Men hemmalaget skulle få en chans att göra mål och gjuta lite hopp , då Andy Miele åkte ut för en armbågstackling 07:25. Lakers boxplay höll en hög klass, och Skellefteå skapar faktiskt inte några farligheter, men 10:25 kom nästa utvisning för VLH, då Kiiskinen åkte ut för en tripping. Skellefteå kom inte innanför Lakers och Jimmie Ericsson drog undan benet på Rahimi 11:06, och fick åka och sätta sig två minuter för det. Från utvisningsbänken kunde han se när Eric Martinsson bara behövde 2 sekunder på sig att göra mål 11:08. I detta läge, med 0-5 på tavlan gick rullgardinen ner för hemmalaget och deras fans. Den sista tiden spelades av i ett ganska lågt tempo utan några större ansträngningar från något av lagen. Känslan av uppgivenhet var tydlig bland de svartklädda spelarna på isen, och final nummer fyra slutade 0-5, skotten på mål totalt 31-36 och utvisningarna 4x2 för Skellefteå och 5x2 för Växjö Lakers. Och Viktor Andrén, nollade igen! Växjö Lakers är svenska mästare och Le Mat pokalen är återtagen till Småland och Växjö!!!!